Under Två Runor - Finntroll

Jag tog mina steg i gyttjans mark

Tusende korpar i mörker sky

Ett träsk med dödens skugga

Där låg min hämndens stund

Inget gift mig dräpa

Inga svekfulla dåd

Spjutet med stjärnors prakt

Trollet med rymders makt

Jag såg nu en grop en ström

Tog min vrede och lät mossan svälja

Under fanns en passage en klyfta

Jag lät den dra mig in

Mot djupets sköte for jag än en gång

In i djupet av urtids minne

Mot gudens djup mot hämndens stund

Där grep nu klor av skuggors mara

Hon drack mitt blod

Hon stag min makt

I eld sa blå

Jag vred mig loss

En urgud som nu skickat mig

Hon klöste mitt jag min innersta eld

Då tog jag mitt stjärnors spjut

Med all min kraft jag skar

Ty så som det var jag såg

Urguden och ormars häxa

Genom samma blodiga mun de talt

En ristad under två runor

En hämnd jag ej nu fått

Men orden ej förgatt

Jag blev kung med runors makt

Genom hämndens och hatets pakt

Urgudens gåva

Runors makt

Mot månen jag steg

Trolldom född igen