Som ett djupt vral fran ett avgrund av hat.

De glömdas själar steg, en för en, man för man, döda utan fred.

Tog till vapen, tog till sköld, ett hav av illvillig dödlös man.

Hatets och sotens arme.

De fann min väg de springa min skog.

Under manens röda glöd.

Jag slog dem ner vag för vag, inga själar i ro.

Ett spjut ej räckte till denna kamp.

Korpbröder hört nu klingors spel.

Snart himmelen täcktes av brödar mina.

En kamp det blev, en sista gang.

Brödrarna stod där sida vid sida.

Himmelen danade, en väldig sang.

Korpnäbb och klinga da tog sin föda.

De stred till seger för en slutlig ära.

Ty denne seger än korpen bära.

En kamp det blev, en sista gang.

Brödrarna stod där sida vid sida.

...?

En kamp det blev, en sista gang.

Brödrarna stod där sida vid sida.

Himmelen danade, en väldig sang.

Korpnäbb och klinga da tog sin föda.

Brothers Of War

Like a deep call from an abyss of hate

The forgotten souls arose

One by one, man by man, dead ones without peace

Armed with weapons, armed with shields

A sea of sinister undead men

The army of hate and ashes

They found my path, they ran through my forest

Under the red gloom of the moon

I felled them wave by wave, no souls in peace

One spear could not win this fight

Brother Raven heard the song of swords

Soon the sky was darkened by my brothers

A fight it was, one last time

Brothers stood side by side

Thunder in the skies, a mighty song

Raven's beak and sword quenched their thirst

They fought til victory for the final honor

This victory is worn by the raven still